Pojkflickan

Pojkflickan

Pojkflickan på 20-talet

Den första gången vi fick bekanta oss med pojkflickan var under 20-talet. Sedan dess har hon blivit androgyn, tomboy och Gud vet vad. 20-talet var kvinnans första, riktiga tid när hon kunde sätta sig ensam på ett kafé, röka cigaretter ge sig ut i nöjeslivet och bejaka sin sexualitet. Dans blev populärt och för att lättare kunna röra sig blev klänningarna bekvämare, raka och kortare. Håret klipptes i kort page och kroppsidealet blev slankt och smärt. För att ändå känna sig kvinnlig, dekorerade man sig med många halsband, små hattar och långa handskar. Även de enkla klänningarna hade ofta påsydda pärlor, fjädrar eller fransar som skulle röra sig sensuellt under dansen.

Det som drev kvinnorna att ta tag i sin egen situation och ge sig ut i världen, hade flera underliggande orsaker. Dels hade första världskriget just tagit slut och glädje spred sig genom Europa, och dels hade kvinnorna vant sig att bli självständiga i krigets efterdyningar och hade därmed ingen tanke på att återgå till sina domäner.

Pojkflickan på 60-talet

60-talet var det andra decenniet under 1900-talet som banade väg för androgyna ideal och kvinnor som vägrade låta sig hunsas. Det bystiga 40- och 50-talen var som bortblåsta och på grund av nya, smala modeller som Twiggy, blev skönhetsidealet helt annorlunda. Kjolar kortades av ordentligt och smala ben blev mer framträdande. Det politiska engagemanget hade stor betydelse eftersom det var 68-vågen som svepte genom Europa, och de kvinnliga rösterna ville göra sig allt mer hörda. Ett smalt ideal har under lång tid varit synonym med självständighet och ett sätt att sätta sig upp mot männens önskan om att ha en underdånig fru eller flickvän. Detta är dock ganska egendomligt, eftersom självständigheten inte sitter i kroppsformen. Män har alltid fastnat för en kurvigare kvinnokropp, rent generellt, precis som kvinnor föredrar maskulinitet i olika former, såsom starka armar och breda axlar. Är det någonting vi ska skämmas för?

Under 60-talet och 70-talet när hippierörelsen växte fram, fick idealen dock en avsmalnande effekt som faktiskt har fortsatt ända in på 2000-talet, när det kurviga kvinnoidealet sakta men säkert har kommit tillbaka.

Pojkflickan på 90-talet

Under 90-talet blev det allt mer modernt med ett androgynt ideal där män och kvinnor kunde använda samma typ av klädesplagg. Det blev vanligt att kvinnan lånade sin pojkväns kläder och därav har begreppet ”boyfriend jeans”, ”girlfriend jeans” eller ”boyfriend shirt” uppkommit. Det androgyna 90-talet speglades också av de trådsmala fotomodellerna som har blivit ännu magrare genom åren.