De smala kvinnoidealen

De smala kvinnoidealen

Under den större delen av 1900-talet har kvinnor tampats med vikten, inte minst när det var tydligt att hon, enligt idealen skulle se smal och smärt ut. Dock sträcker sig smala kvinnoideal sig betydligt längre tillbaka i tiden, ända till antiken där kroppar synades i sömmarna. Redan under antikens Grekland där kroppar skulpterades, växte det allra första skönhetsidealet fram. Kvinnans proportioner var dock inte speciellt feminina, utan i många fall avbildades hennes figur som en manslik person. Brösten var små och satt långt ifrån varandra och de var också toppiga.

Cirka ett sekel senare börjad alltmer kvinnliga proportioner växa fram i dåtidens konstverk. Höfterna blev bredare, midjan accentuerades en aning och brösten blev fylligare. Kvinnan fick också lite mage, om än en mycket svag bula. Avbildningarna utgjordes främst av grekiska gudinnor, vilket var dåtidens förebilder.

Medeltidens kvinnor

Smala kvinnor var vanligt på medeltiden och det var kanske inte så konstigt med tanke på allt kroppsarbete som var tvunget att utföras. Förvisso var kvinnan underställd mannen, men jobba, det var hon tvungen att göra ändå. Eftersom det tidigare inte funnits några typiska kroppsideal för vare sig män eller kvinnor, var de två olika kropparna inte tänkta att skänka någon fantasi åt vare sig den ena eller den andra. Dessutom hade kyrkan en enorm makt och alla kvinnor skulle enligt prästerna se ut som den smala Jungfru Maria. Denna brist på ideal kom dock att förändras vid 1400-talet/1500-talet. Helt plötsligt riktades blickar mot bröst och höfter och de olika kvinnoidealen som följde, har sedan växlat som vädret.

Korsettens pina ledde till osund smalhet

Under 1800-talet kunde det inte ha varit lätt att vara kvinna. Korsetterna snördes åt till den milda grad att dödsfall inträffade och svimningar var mer regel än undantag. Dock skulle höfterna vara breda och axlarna smala. Blekhet var vackert och bräcklighet hyllades. Trots det smala kvinnoidealet, fanns där en kurvighet som var raka motsatsen till dagens trådsmala mannekänger.

Nutidens vältränade kvinna

Idag tränar den moderna kvinnan på gym och så även den moderna mannen. Muskler är attraktivt och fettvalkar och celluliter hör absolut inte hemma i dagens kroppsfixerade samhälle. Då tas Photoshop fram fortare än kvickt för att ge oss silkeslen hy och välsvarvade lår. Det moderna skönhetsidealet baseras också på att en person som tar kontroll över sin kropp, även kan utöva kontroll i andra sammanhang, vilket tyder på något positivt enligt samhällets oskrivna regler.

Smal och stark eller smal och svag?

Dock har det smala kvinnoidealet inte alltid förknippats med självkontroll och hårdhet. Under 1800-talet var det viktigt att hålla sig smal, men svaghet hyllades samtidigt. En svag och sjuklig kvinna innebar att någon var tvungen att ta hand om henne, då oftast en man. När sedan den andra smala vågen trängde in i våra samhällen i samband med 68-rörelsen och liknande, så skulle smalhet hedras men kvinnan skulle samtidigt vara stark, precis som idag.